Som du sår får du skörda

Jag fick ett mail:

”Jag tycker att mitt liv bara är och har varit en lång kamp. I små stunder har jag känt lycka och tillfredsställelse men i stort sett har 90% av min vakna tid handlat om andras skit. Mina barn kan knappast ta hand om sig själva och min man lämnade mig just för en yngre kvinna (klyschigt men sant tyvärr). Jag är så förbannad på att jag stått längst bak och bara plockat upp andras skit i stort sett hela mitt liv.

Såhär har det varit i hela mitt liv. När jag var yngre fick jag ofta vara ”betjänt” till de tuffaste i skolan och de killar som visade intresse för mig var allihop äkta ”minigrisar”.

Har du några tips om hur jag skall slippa dansa den här helvetesdansen som aldrig tycks ta slut trots upprepade försök hos olika psykologer och coacher? Kan säga att jag är beredd att göra nästan...

Fortsätt läsa...

Ännu ett varv i ekorrhjulet eller öppna dörren till transformation?

Uncategorized Mar 03, 2019

Invanda mönster är ofta ett hinder för transformation att ske. Du vet ofta själv vad du borde göra men vardagen med sitt ekorrhjul tar över. I morgon eller nästa vecka, tänker du kanske. Men du vet lika bra som jag att det inte händer om du inte börjar agera och skapar nya vanor. Att göra det på egen hand kan för vissa vara nästintill omöjligt. Inte minst om det gäller en utmaning som du försökt dig på några gånger förut.

För att transformation skall kunna ske behöver man ibland överrumpla sig själv. Att göra annorlunda och oväntade saker kan förvirra din hjärna på ett sätt så den släpper taget om sina inpräglade beteenden.

Att lämna din vardag, släppa mobilen (med allt vad den innebär), åka till en okänd plats, träffa okända människor, delta i aktiviteter som...

Fortsätt läsa...

Drama!! En ofrånkomlig livsstil, eller?

Vi människor dras till drama som getingar till saften. Vi kan inte låta bli även om det kan bli obekvämt. Vi klagar kanske om våra tillkortakommanden inför andra och får genom det ett slags berättigande. Eller så söker vi gillande genom att sträva mot att vara duktiga och smarta. Om andra pekas ut som mindre bra kan känslan av trygghet och makt kanske infinna sig för en stund.

I radio, på TV, i poddar och på sociala medier lyfts olika människor fram genom att det sätts emfas på dramat och de svårigheter som övervunnits. Avslutningsvis visas perfektionen som sen infunnit sig. Hjältens resa. Storytelling. Psykologiska spel. Vi fastnar i dem. Identifierar oss med händelserna och omedvetet fastnar vi i oftast i en roll som vi (också omedvetet) odlar och känner igen oss och världen utifrån.

En fråga till dig:

Vem känner du igen dig...

Fortsätt läsa...

Tillit

Uncategorized Aug 20, 2018

Ett av de skönaste tillstånd jag vet är tillit. Du vet, när det känns som allt är okey även om det kanske inte verkar så. Att på något sätt kunna stå över det svåra, jobbiga, irriterande som pågår utanför och låta den inre kärnan ta över. Den delen som påminner dig om att allt är väl. Att allt blir som det skall.

Under sommaren har jag prövats. Hade så många projekt framför mig. Roliga. Svåra. Spännande. Men alla innefattade att jag rent fysiskt var 100% ok. Så bröt jag min högerarm. PANG. Allt bara försvann. Jag insåg väldigt snabbt att förtvivlan jag kände behövde ha sin tid men inte kunde ta över min sommar. 

Meditation (länk till en som funkar fint) njutning av de små sakerna och stunderna, stillhet, lära vänsterhanden att den...

Fortsätt läsa...

Att stänga en dörr och öppna en ny

Uncategorized Jun 08, 2018

Hon ringde med andan i halsen. Trött på sig själv. Behövde hjälp, NU!  Stod inte ut med sitt beteende längre. "Varför gör jag såhär hela tiden", sa hon. "Varför kan jag inte bara välja det som är bra för mig?". "Varför vågar jag inte sätta gränser?". "Varför är jag rädd för vad andra skall tycka?"

Jag lyssnade. Hon berättade om det ena efter det andra som tydligt pekade på gränslösheten, oron och självmedicineringen som resultatet av dem. "Vin. Fan. Jag vill inte". 

Jag frågade "Vad är problemet tror du? "Kan du se det?"

Ja det kan jag väl. Men jag vet inte vad jag skall göra. Jag sa, "Disciplin och mod". "Det är svårt som fan att stänga dörrar till gamla vanor och samtidigt bjuda in livet bakom den nya dörren". Hon sa (som vanligt:)) "Fan vad bra sagt, exakt så är det ju". "Men...

Fortsätt läsa...

En sann historia

Uncategorized Jun 03, 2018

Det var en gång en kvinna. Hon hade levt hela sitt liv på ett sätt som hade förväntats av henne. Iallafall hade hon levt som hon tolkat att hon borde. Hon gjorde som andra och det var det rätta. Från väskan på axeln till barnvagnen hon drog, bilen familjen körde och umgänget de hängde med. Allt var som det skulle. 

Ändå var hon inte lycklig. Hade hon ens rätt att vara sorgsen eller vad det nu var för oskön känsla som planterat sig i hennes inre. Hon hade ju allt. 

Hon pratade med sina väninnor. De gav tydliga råd om hur man skulle tänka bort det som skavde. Lyssnade de, undrade hon. Varför kände inte de som hon tänkte hon när hon såg dem skrattande hälla i sig glasen med bubbel. Vad var det för fel på henne? 

Hon ryckta på axlarna, såsom hon lärt sig av dem. Fokuserade på den ursnygga...

Fortsätt läsa...

GÅVORNA

Uncategorized May 22, 2018

Mitt liv har hittills varit som en enda lång äventyrsresa. Visserligen har jag emellanåt varit på den resan utan att gilla den alls. Att leva med ångest och i drama är aldrig roligt. Speciellt inte om man inte fattar att man kan göra något åt det. 

Förståelsen kom till mig för 25 år sedan. (Eller återkom kanske jag skall säga eftersom jag minns hur mycket jag förstod när jag var barn). Jag insåg då att jag var på en resa som jag inte ville vara kvar på. 

För mig tog det lång tid att lägga om kursen. 

På vägen hittade jag dock många gåvor. Vissa bestod i att jag upptäckte talanger som jag inte tidigare känt till. Jag fann också att jag successivt såg annorlunda på olika saker, till exempel tid och liv. 

Numera målar jag till exempel fantastiskt spännande...

Fortsätt läsa...

Kramp och öppning

Uncategorized Feb 28, 2018

 En sjukdom eller ett symtom är eller kan vara ett tecken på att din kropp har en ”kramp”. När läkning kommer har någon form av ”öppning” åstadkommits.

 Jag har under många år funderat över, och undersökt, om det verkligen är sant, detta begrepp; ”Kramp och Öppning”. Och isåfall på vilken nivå. Efter att ha upplevt egna och andras ”kramp” att ”öppning” så känns det som att det faktiskt är det och att det dessutom kan sitta ”kramp” på flera "nivåer" än i den fysiska kroppen. Historien nedan kan visa vad jag menar.

 En dam kom till mig för många år sedan eftersom hon hade bekymmer med magproblem. Hon var orolig att det kunde vara cancer men vågade inte gå till läkaren. 

 Jag minns att jag började fråga henne när...

Fortsätt läsa...

"Feelings buried alive never die"

Uncategorized Feb 26, 2018

 Jag fick ett mail från Eva (fingerat namn) häromdagen. Hon hade läst mina inlägg och ville att jag skulle dela hennes historia under psykosomatik-temat. Hon skrev såhär; 

Hej Helena, kan du inte, snälla, dela min historia till dina följare. Jag är ett så bra exempel på hur kroppen berättar saker som man inte fattar vad man kan använda till. Hade jag inte börjat lyssna på den så hade jag förmodligen inte levt längre. Snälla dela det med dina följare för jag tror att det är så många andra som har samma bekymmer som jag hade. De tror att de inte är viktiga och de tror säkert att andra skall tycka att de är dåliga om det inte gör som "man skall". Vi flyttade ur vårt stora pråliga hus och köpte en liten lägenhet i ett ytterområde. Tack vare det kunde vi ordna upp vår ekonomi. Jag slutade att...

Fortsätt läsa...

Psykosomatik

Uncategorized Feb 23, 2018

För 20 år sedan arbetade jag som näringsmedicinare. Under en avgränsad period ver det många som sökte mig som hade cancer. Med många menar jag runt 100 personer.

Eftersom jag då lydde under en lag som förbjöd mig att arbeta med några olika patientgrupper, där cancer var en av dem, så fick jag förklara det för dessa människor som sökt mig. För vissa var jag det sista halmstrået, för en del andra var det ngn anhörig som menat att "Du bara måste gå till Helena”. För ytterligare några andra var det ett genuint intresse för komplementärmedicin och för en del var det, det sista de egentligen kunde tänka sig, men de var desperata.

Hursomhelt, jag fick börja med att berätta att jag inte kunde behandla deras sjukdom. De allra flesta lät sig inte nöjas med det. De ville vara hos mig. De ville få hjälp av...

Fortsätt läsa...
1 2 3 4 5 6 7
Close

50% Complete

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.